mor,
jag visslar sa gaerna; men inomhus vill jag inte goera det foer att ej visa
dig vanvoerdnad.

Jasa pa det viset, sade min mor allt annat aen oevertygad. Men vem aer det
da, som svarar dig?

Aennu mera skraemd soekte jag foerklara foer henne, att vad hon hoert, endast
varit ekot fran husvaeggen. Det ekot vill jag hoera sade min mor och
befallde mig att vissla. Med skaelvande laeppar formade jag en vissling.
Och hoer! Mycket riktigt svarade ett eko, svagt och avmaett och alldeles
lagom. Men ekot var ingen annan aen min flicka, som statt bakom muren och
hoert alltsammans. Da sa min mor: Fa nu se, om ekot svarar mig. Och hon
ropade:

Gemena slyna!

Slyna--svarade ekot och med en sa god haermning av min mors grova och
hesa roest, att hon kaende sig oevertygad och gick in igen. Dock foerbjoed
hon mig att vidare vissla pa garden. Men jag fann rad. Jag var da som nu
agent foer en stor leksaksfabrik i Nuernberg och hade ett litet lager av
speldosor, sjungande faglar och dylikt. En av dessa faglar foeraerade jag
min kaeraste och en annan tog jag till eget bruk. Naer vi nu skulle staemma
moete, laet jag min fagel sjunga pa ena sidan av muren och hennes svarade
pa den andra. Det gick foertraeffligt och laet dessutom mycket vackert och
sen dess har jag alltid haft en viss svaghet foer dessa sma faglar. Min
mor satt ofta i foenstret och lyssnade med vaelbehag till faglalaten. Och
hon sa:

Det aer en artig fagel, du har. Och det later alldeles, som om den hade
tva roester, en manlig och en kvinnlig.

Ja, svarade jag, det aer alldeles sa som du saeger. Din hoersel aer lika
skarp som din syn.

Sa smaningom blevo vara kaenslor djupare och allvarligare; min flicka
blev helt eftertaenksam och jag foerstod att hon funderade pa aektenskapet.
Det gjorde mig bekymrad och da hon sag det, sa hon:

Var inte orolig foer min far. Han goer allt, vad jag vill och jag har
redan talat med honom.

Jag blev blott aennu mera bekymrad, i det jag taenkte pa min mor. Ty hon
brukade saega: Da jag laegger mina oegon samman, aer det tids nog foer dig
att gifta dig. Och jag visste, att om jag gjorde henne ett foerslag,
skulle hon strax saega nej, eftersom hon ville, att allting skulle komma
fran henne. Dessutom skulle hon fraga mig, hur jag gjort Judits
bekantskap och jag skulle fa svart att foerklara saken. Jag anfoertrodde
mina bekymmer at Judit och hon sa:

Aer din mor sa beskaffad, maste vi anvaenda list.

Vi grubblade hit och dit men slu