och dyster kraft. Daerpa reste hon sig hastigt och med henne de bada
andra systrarna. Men nu voro de med ens aterfoervandlade till blida och
blyga sma mamseller, som nego och logo och tackade staellets vaerdinna foer
visad gaestfrihet. De togo en och var i hand till farvael; dock gingo den
aeldsta och den yngsta med bortvaenda ansikten foerbi generalagenten. Den
mellersta daeremot stannade framfoer honom, raeckte honom handen och sa:

Jag aer inte ond pa generalagenten. Jag vet och foerstar, vad ni och den
stackars lilla Judit lidit. Och hur skulle jag da kunna vara ond pa er?

Generalagenten fortsatte emellertid att ohyfsat grina, i trots av att
hela foersamlingen med vaerdinnan i spetsen visade honom en tydlig ovilja.
Damerna Theander gingo emellertid utfoer trappan, och sedan de aennu en
gang hastigt och pa givet tecken vaent sig om och nigit foer de samlade,
tagade de bort till den festligt smyckade hyrvagnen, som vaentade dem i
allen. Under oemsesidiga viftningar, slaengkyssar och glada tillrop
laemnade damerna Theander garden. Men praesten vaende sig till
generalagenten, saegande:

Hoer ni voerdnadsvaerde grinolle! Kunde ni atminstone inte lata bli att
flina? Och varfoer tvingade ni damerna Theander att beraetta den daer
bedroevliga historien? Ni borde skaemmas att pina de beskedliga kraeken!

Snaella maenniska, ni goer mig oraett! invaende generalagenten. Jag har inte
pinat dem mer eller annorlunda, aen de sjaelva oenskat. Om herr kyrkoherden
vore i den belaegenheten, att en flickas syndafall utgjorde den stoersta
och maerkligaste tilldragelsen i ert liv, skulle ni foersta bade mig och
damerna Theander baettre. De ha kanske aldrig aelskat nagon annan aen deras
straenge far, men de ha inte haft mindre behov aen andra av att aelska och
aelskas. Aeldsta systern hade kanske kunnat besluta sig foer saken, om hon
blott sett nagon utvaeg att komma foerbi det obligatoriska kyssandet, som
hon i sin barnsliga voerdnad ansag vara ett faderligt prerogativ. Den
yngsta ater, som aer mera kavat, har i sina kaerleksfunderingar kommit sa
langt som till omfamningen, daer hon resolut gjort halt, under det att
den mellersta och blygaste skyggat tillbaka redan vid en klapp pa
kinden, aeven den ett faderligt prerogativ. Men vad de vaegrat sig sjaelva
att uppleva, det har de upplevt i den vackra flickans person.
Anmaerkningsvaert aer, att de foerbjoedo henne att kyssas, omfamnas och
skriva kaerleksbrev men laemnade den viktigaste pun