det nu ska vara nagonting, och oegonen taemligen stora och
lysande. Munnen var liten, smal, hoegroed och till formen elak. Mest
framtraedande var ansiktets onaturliga vithet; och vare sig detta var
hans medfoedda hudfaerg eller redan en foeljd av utsvaevningar, sa gjorde
den i alla haendelser ett egendomligt intryck. Staturen var i mitt tycke
foer klen, fast vaelvaext. Verkliga orsaken till hans lycka hos koenet var
saekerligen hans dristighet och framfusighet och de stackars
smastadsflickornas ovana vid dylik hardiesse. Huru som helst sa vet jag
med visshet att han gjorde manga eroevringar och alla sa grundligt att
tarar och elaende foeljde honom i sparen.

Vi kamrater maste naturligtvis ogilla hans liderlighet, men det skall
icke foernekas, att vi beundrade hans dristighet och foeretagsamhet. Aeven
da dessa egenskaper staellas i de svartaste lasters tjaenst, avtvinga de
ungdomen beundran: ett faktum som kan kallas sorgligt men knappast
underligt, ty maenskligheten kan moejligen existera utan dygder men
omoejligen utan dristighet. En och annan boerjade sa smatt traeda i hans
fotspar. Och till mig sa han:

Taenker du leva i manga hundra ar, eftersom du inte boerjar i tid? Tror du
dig inte om att pa egen hand skaffa dig en flicka, sa tag den och den.
Jag har troettnat pa henne och du aer min baeste vaen. Sadan och sadan aer
hon.

Han beskrev henne pa det skamloesaste saett. Min fattigdom skyddade min
kyskhet och jag hade starkare skael aen han att vilja bevara folks goda
tanke om mig. Andra visade mindre fasthet aen jag. De stackars toeser, som
oevergivits av foerfoeraren, soekte troest hos hans vaenner. Nagra foerfoello
till fullstaendig sedesloeshet och gingo snart ur hand i hand och detta
ingalunda av vinningslystnad, utan daerfoer att de blivit slavar under ett
begaer, som foer tidigt vaeckts. I vart lilla och beskedliga samhaelle
infoerde han pa nagra manader ett laettsinnigt leverne, som filosofer av
betaenkliga skolor skulle behoevt artionden att propagera. Lasten vinner
sina stoersta segrar tack vare exemplets makt.

Det kan tyckas underligt, att ingen staevjade den tygelloese pojkens
framfart. Men dels var det ej manga bland de aeldre, som erforo nagot
daerom, ty om nagonting kom i dagen, skoeto flickorna skulden pa andra och
laeto Arthur ga fri. Dels hade han vissa egenskaper, som tillvunno honom
aeven aeldre personers aktning. Han var oraedd och hade en verklig mani
att raedda folk ur livsfara. Under svag-i