den langa resan foer att bereda dem en glaedje. Eftersom gubben
var tjurskallig, besloet man att tillsvidare hemlighalla saken. Min
faster sa alltsa ingenting at de bada gamla, och da den betydelsefulla
dagen nalkades, reste hon bort, sedan hon foerst givit order om, att
guldbroellopet skulle firas med all taenkbar stat och pa hennes bekostnad.

Vid tolvtiden pa guldbroellopsdagen begavo vi oss till den fina gamla
garden. Jag, som var sju eller atta ar, representerade min faster och
var vitklaedd och hade en blomkrans pa haret och en stor blomkvast i
handen och i blommorna ett kuvert med pengar. Naermast efter mig kommo
alla gardens honoratiores, foervaltaren och bokhallarna, raettaren och
kusken med hustrur, hushallsmamsellen och kammarjungfrun. Vidare infunno
sig klockaren och skollaeraren och skollaerarinnan och kanske aennu nagra
flera men allasammans baettre folk. Ett par pigor buro stora korgar med
Guds gavor.

Gubben i svart rock och galonerad kuskmoessa stod mitt i traedgarden och
bredvid honom gumman. Stora roed-och-gula paeron och skaer-och-groena aepplen
haengde pa bugnande grenar oever deras huvuden. Gubben mottog var hyllning
med lagom foervaning, artigt och vaerdigt; gumman moes och pep av
tacksamhet och lycka. Ett bord dukades bland hallon, vinbaer och krusbaer
och vi slogo oss ned och tittade mot vaegen. Baest det var, reste sig ett
dammoln och ur molnet kom med rassel och smattrande hovar Larsbo
char-a-bancs, loevad och med den likaledes loevade kopparslagaren pa
kuskbocken. I vagnen sutto sotarmaestaren, doettrarna och nagra barn och
barnbarn. Det hela slingrade och slog, slank och log; ty koersvennen var
mer munter aen skicklig och i matsaecken fanns ett femkannorskrus med
braennvin och ett annat med punsch. Vi lantbor hade varit stillsamma och
sedesamma och vi hade talat om vaederleken. Men stadsbor som dessa aero
gladare och hurtigare och skickar sig ledigt. Kopparslagaren tog alla i
famn och mig kysste han sa att skaeggstubben stack hal pa skinnet. Ful aer
du, sa han, men nu har jag i alla fall kysst en grevinna!

Vi baenkade oss kring bordet, ato och drucko. Kopparslagarn gav mig ett
glas punsch och strax blev jag sa yr i huvudet, att jag varken sag eller
hoerde nagonting tydligt. Armar och ben, huvuden och haender dansade runt
foer mig bland paeron och aepplen under himlen. Men naer jag aterkom till
besinning, varsnade jag gumman och gubben. Hon stod och drog honom i
rockaermen och han drog at