ig med de foertroliga brev, som
biskoparne med sina egna budbaerare, vanligtvis underordnade praester,
tillsaende varandra. I breven fran Makedonios till Petros fick Annaeus
Domitius de baesta underraettelserna om upprorets staellning, om raenkerna
vid hovet och de staemplingar, som daer gjordes foer och mot hans egen
person.

Prokonsulns utskickade hade emellertid icke lyckats fa i sitt vald ett
brev fran samme Makedonios, vilket just samma dag hade oeverlaemnats
till Petros. Detta brev innehoell atskilligt, som prokonsuln genom sina
enskilda kaellor redan kaende, men ocksa atskilligt, varom han icke hade
en aning. Det var skrivet med chiffer och meddelade Petros bland annat
foeljande:

- "Kejsarens haelsa, sa skriver till mig Eusebios, visar sig ytterst
vacklande. Sedan han flera dagar hallit sig innestaengd i sitt palats,
under vilken tid han endast laet sig se av Apodemius och Eusebius,
kammarherren, men till och med vaegrade emottaga var Eusebios, biskopen
av Nikomedia--vilket, i foerbigaende sagt, vaeckte yttersta oro hos de
raettrogne och ingav de staendigt lurande atanasianerna de djaervaste
foerhoppningar--aer han nu aentligen tillgaenglig foer sina vaenner, men
visar sig, till deras haepnad, plagad av foerskraeckliga syner och talar,
som om han vore gripen av yrsel. Den fromme fursten, vars sjael annars
var foersaenkt i heliga betraktelser och djupsinniga undersoekningar i de
gudomliga mysterierna, lider nu av en underlig foerestaellning, att han
foerfoeljes av den delfiske Apollon. Eusebios har soekt besvaerja denne
djaevul, men tyvaerr utan framgang. Ma Herren bevara det allra heligaste
majestaetets dyrbara liv! Hans bortgang kan varda en foerfaerlig olycka,
var och sanningens undergang, om vi ej traeffa atgaerder att foer varje
haendelse trygga var staellning. ----Atanasios' anhaengare gloeda av hat
och raseri; med otalighet avbida de oegonblicket, da Konstantius, vart
stoed, skall falla bort.----Aennu, om ocksa blott foer nagra dagar, aega
vi maktens svaerd i vara haender.----Du vet, vad som skett haer i
Konstantinopel.----Denna tuktan var straeng, men icke tillraecklig.
----Ett allmaent bud utgar till de vara att var i sin stad ma goera vad
han kan, medan tid aer."

Makedonios hade icke undertecknat brevet, ty det var hoegmalsbrott att
skriva om kejsarens haelsa, om man skildrade henne som klen.

Medan prokonsuln klagade oever den brist pa trupper, som hindrade honom
att med tillboerlig kraft uppraett