. De foertappade fa
atervaenda till hans fadersskoete.

Ynglingen suckade djupt och tystnade. Petros sade:

- Min son, du taenker mahaenda i detta oegonblick pa din jordiske fader,
den okaende, som gav dig livet.

- Ja, du sjaelv vaeckte den tanken, naer du i afton laet mig skriva mitt
testamente.

- Du undrar utan tvivel, att jag manade dig daertill.

- Ja, vad har jag att bortgiva? Jag kommer ju med tomma haender fran
Antiokia, daer din faderliga godhet oeppnade mig utvaeg att genom studier
bereda mig till mitt heliga kall. Det jag aeger har jag ju av dig. Du
upptog mig, naer jag var ett hjaelploest, oevergivet, at hungersnoeden
utsatt barn. O, min arma, arma moder!

Klemens oevervaeldigades av tanken pa denna moder, som han icke kaende,
denna kvinna, som varit i stand att bega det onaturligaste och
rysligaste brott: att foerskjuta sitt spaeda, hjaelploesa barn. Han
stannade och brast i grat.

Biskopen fattade hans hand och sade: Min aelskade Klemens, soek att rada
oever dina kaenslor! Taenk ej mer pa henne! Hon foertjaenar det icke.
Sjaelva tigrinnan aelskar sin avfoeda och foersvarar den i doeden.

- Tala icke sa, min fader, bad den unge foerelaesaren och uppslog sina
tarfulla oegon. Jag kaenner icke vaerlden och maenniskornas hjaertan, men
jag foerstar likvael, att min moder maste varit mycket olycklig, innan
ett sa rysligt beslut fick rot i hennes sjael. Tror du ej, att hon goet
tarar, da hon laemnade mig? Ack, hon gjorde det! Hon var foervildad i
den stunden och visste icke vad hon gjorde. Jag tror, jag aer viss
daerom, att hon sedan, snart nog, atervaende till det rum, daer hon
utsatt mig, och foertvivlade, naer hon icke aterfann mig.

- Tro det, Klemens! Du goer raett daeri. Det torde verkligen hava
foerhallit sig sa, anmaerkte biskopen troestande.

- O, att jag finge aterse henne, taenkte Klemens och avtorkade sina
tarar, jag skulle icke foerebra henne, nej! Men hon skulle saekert
glaedja sig, att hennes son lever, att Gud miskundat sig oever honom och
henne.

Biskopen fortfor:

- Jag laet dig uppsaetta detta testamente, emedan det aer moejligt, att
din boerd uppdagas. Guds vaegar aero underbara. Vem vet, om du ej aer
arving till stora rikedomar?

Klemens smalog sorgset oever denna djaerva gissning.

- Taenk dig denna moejlighet! Testamentet aer och skall foerbliva i dina
egna haender. Du aeger att tillintetgoera det, ifall du ger vika foer
frestelserna av en ovaentad rikedom och angrar att h