genom maenniskornas dagsverken. Det arbete, som gaeller infoer
honom, aer hjaertats rening och sjaelens foeraedling. Men detta fraemjas
icke, utan haemmas genom beraekningar pa ett kommande liv. Vi maste leva
som om vi vore foergaengliga vaesen, goerande det goda foer dess egen
skull. Mannen, som tvivlar pa odoedligheten, men fullgoer det goda,
emedan han fatt insikt om dess gudomlighet, aer behagligare foer
gudarne, aen den som tror pa odoedligheten och drives till samma
handlingar av hopp eller fruktan.

Krysanteus' ord behagade icke Medes. Han hade hoppats vinna den
fullkomliga vissheten genom sin herre.

- Det aer saledes likvael moejligt, att jag slocknar som lampan, naer jag
en gang doer.

Denna tanke foeresvaevade Medes oupphoerligt. Han paminde sig vad Kimon
sagt om kristianerna. Foer dem skulle det ju vara en smasak att giva
fullkomlig visshet om sjaelens odoedlighet. Medes boerjade taenka pa att
soeka ett hemligt samtal med Teodoros eller nagon annan i sin laeras
mysterier invigd kristian, helst biskop Petros, som ju uppvaeckt Simon
pelarmannen fran de doeda. Medes avhoells fran detta steg endast av
tanken pa sin herre, som det utan tvivel skulle misshaga. Men
slutligen kunde Medes icke laengre baera sin oro. Han besloet att vid
foersta laegliga tillfaelle uppsoeka Petros.

Detta tillfaelle bjoed sig snart igenom Alkmene, som knappt upptaeckt
orsaken till den gamle portvaktens grubbel, foerraen hon, som from, fast
hemlig kristinna, varsamt begagnade sig haerav foer att vinna en
anhaengare at kristendomen.

Det droejde icke heller laenge, innan Medes hade kvaevt sina
betaenkligheter. Han foeljde en afton Alkmene till biskop Petros, ej foer
att varda kristen, men foer att vinna den daer fullkomliga vissheten,
efter vilken han laengtade.

Men Medes oevertygades haer, att vissheten och kristendomen vore
oskiljaktigt enade. Tron pa den korsfaeste var villkoret foer
odoedligheten. "Vilken som tror pa mig, han skall leva, om han aen doed
bleve."

Petros var vaeltalig och eldad av nit att fullborda den gamle slavens
omvaendelse. Sa obetydlig aen denne proselyt kunde synas, att vinna
honom vore dock att tillkaempa sig en seger oever Krysanteus, att under
kyrkans traeldomstillstand foeroedmjuka den oevermodige fienden, infoera
kristendomen i hans eget hus och daermed giva ett handgripligt bevis pa
laerans oemotstandliga, lik en naturmakt verkande kraft.

Medes sjaelv behoevde blott en gang hoera Petros foer a