.

Tribuner och centurioner hastade att uppstaella sina trupper foer att
mottaga fienden. Annaeus Domitius ilade sjaelv till staellet, laemnande
sin vaenstra flygel, daer striden nu boerjat omkring foerhuggningen, i det
palatinerna gjorde upprepade foersoek att taga den.

Annaeus Domitius vart lika oeverraskad som lugnad, da han upptaeckte,
huru fatalig den angripande skaran var. Hon hade emellertid tecknat
sin vaeg med blodstroemmar. Prokonsuln laet sju till atta centurior
omringa henne. Innan detta hann verkstaellas, hade donatisternas
slagsvaerd och klubbor uppstaplat hoegar av lik. De gingo fram i blint
raseri, nedbrytande varje hinder, som de oordnade hopar, vilka de aenda
hitintills jagat framfoer sig, hade soekt staella i deras
vaeg. Stridsropet Herrens och Gideons svaerd skallade med en styrka, som
genom det allmaenna larmet nadde till novatianernas front pa andra
sidan daelden och foerst nu laet dessa ana vad David och hans lilla hop
foeretagit sig.

Foerst naer det kejserliga fotfolket verkstaellt den roerelse, som
prokonsuln pabjudit, och fran alla sidor i djupa, ordnade leder
framryckte foer att innesluta och krossa den lilla skaran, fick denna
oega foer sin farliga staellning. Pa alla sidor en skog av lansar, en mur
av harnesk, som naermade sig. Det gaellde att genombryta en av dessa
murar och genom daelden bana sig vaeg tillbaka, eller ock att falla till
sista man.

- Vi aero omringade, ljoed det i Davids oeron. Vi maste foersoeka sla oss
igenom.

Den gamle kaempen vilade ett oegonblick pa sin klubba. Hans oegon
oeverforo de fientliga skarorna.

- At detta hall, mina broeder, at detta hall, I utvalda kaempar, ropade
han och pekade mot de trupper, som spaerrade atervaegen till daelden.
Fram mot amalekiterna! Herren har i dag givit dem i var hand. Vi skola
sla och foerfoelja dem intill Aseka och Makkeda. Fram!

Donatisthopen, fruktansvaerd aennu i trots av sitt ringa antal, foeljde
den ofoerskraeckte ledaren foer att kasta sig mot fiendens lansar och om
moejligt bryta sig vaeg genom hans leder. Deras avsikt gynnades av ett
angrepp i truppernas rygg, som deras vapenbroeder, laemnande sin starka
staellning pa andra sidan daelden, gjorde foer att komma dem till
hjaelp. Ett foerfaerligt handgemaeng uppstod. Medelpunkten i det var
David. En hoegvaext, fran hjaessan till fotabjaellet jaernsmidd centurion
hade framtraett foer att i tvekamp maeta sig med den fruktansvaerde
kaempen. Centurionen var, som mang